Belöning

Publicerat: 2012-05-23 Kl: 22:59:07 | I kategori: Träningar


När jag tränar agility med Vicky använder vi oss av en simpel vante och en tub skinkost.

Att jag kom på att en vante var den bästa belöningen efter en avslutad övning/lopp skedde av en slump. En dag hade jag inte med den där tråkiga leksaken som hon ändå inte var så intresserad av, jag hade bara en gammal vante i fickan. När jag kastade den till henne blev hon jätte glad. Sprang runt med den i munnen och var riktigt stolt! Hon kom dessutom fram och ville kampa. Detta blev jag väldigt glad över då jag tycker att en liten "bus-stund" förhöjer berömmet. Iallafall för mig och Vicky:)

Sen den dagen använder vi oss jämt utav vanten! Helst ska det vara en som luktar stall och häst tycker Vicky;)

Nyligen har jag bytt från skinka/köttbulle till mjukost på tub, vilket Vicky gillar minst lika mycket. Nu behöver jag nästan aldrig fundera över om det finns något "agilitygodis" hemma, mjukosten är dryg! Det är dessutom väldigt smidigt då man slipper kladdet och lukten av att ta i ex: skinka. Med tuben är det bara att trycka ut önskad mängd och ge hunden så den slickar i sig. Mumma tycker Vicky!
Se bara till att märk tuben med "hundens" eller liknande om man inte vill dela pålägg;)

Alltså, en simpel vante och en tub mjukost använder vi oss av. Sen en MASSA beröm med, men det är ju självklart:)

Vad använder ni er av när ni tränar tillsammans med eran hund:)?

Kommentarer
Postat av: svärmor

Oj här hittade jag visst en kul sida att läsa på, så jag har lite koll på vad mina "barnbarn" håller på med, (visste inte att du skrev så här)



Kram

2012-05-24 @ 07:34:20
Postat av: Anna Bilbo & Gimli

Bilbo vill gärna ha godis, han tänker med magen. Gimli föredrar att kampa men jag måste hålla i saken men han är så liten ännu så vi försöka leta oss fram bland alla olika leksaker vilken som är bästa belöningen :) Annars gillar båda bara att få uppmärksamhet och lite gos :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0