Jag är riktigt låg och ledsen nu.
Igår upptäckte vi att vickys vänstra juverdel, längst ner, var knölig. Det är nästan som små klasar, ngn cm stort. Det känns extra tydligt när hon står upp. Då kan man känna att något hänger ner..

Direkt imorse ringde jag in och pratade med veterinären. Hon tyckte absolut att detta skulle kollas upp och gav oss en tid på fredag.

Detta behöver inte vara något farligt, utan kanske bara är fettknölar eller liknande? Jag försöker iallafall intala mig själv att det är ofarligt och att jag oroar mig i onödan.
Men samtidigt är jag LIVRÄDD för att det ska vara juvertumörer. Vicky har haft en sån inihelvetes otur under sina 2,5 år livet med två operationer, varit inlagd två gånger, och en massa annan skit. Hon förtjänar fan att få vara frisk! Tycker så himla synd om min gumma som får åka in till veterinären var och varannan månad. Vicky, världens underbaraste hund, har inte gjort ett skit för att få allt det här! Varför ska världen vara så jävla orättvis?

Fram tills på fredag då vi varit hos veterinären kommer jag nog inte blogga så mycket. Kanske något, men det är inte säkert..