Idag maila jag till ansvarig för tävlingen som vi skulle vara med på i helgen, och meddela att jag ville stryka oss.

Nu när det närmar sig vickys operation har jag känt att motivationen försvunnit lite. Jag älskar att träna och till det har jag hur mycket motivation som helst. Men till tävlingen i helgen är det inte samma grej..
Jag får så himla lätt prestationångest, vill verkligen prestera. I och med det, och att jag vet att detta är "sista chansen" innan uppehållet blir det kaos i min hjärna. Jag vill SÅÅ mycket. Men, jag är helt enkelt orolig över att det skulle gå riktigt pissigt och det skulle vara det jag har med mig innan uppehållet. Sen blir man inte så sugen på att tävla när man ändå vet att det blir ett uppehåll. Träningarna det sista har väl också gått si så där (mitt fel) känner inte att jag riktigt är i form för att tävla.

Jag tror helt enkelt att det ger oss mer att vi tränar och har riktigt kul dom dagarna som är kvar innan operationen, utan mina krav på mig själv. Sen kommer vi tillbaka, mer tävlings och revanch sugna än någonsin!

Osamanhängande och rörig text, ursäkta.